Jag sitter på jobbet nu å försöker komma på nåt smart att skriva om, men hjärnan är bara tom.. Är fruktansvärt påfrestande att ställa om livet till Åland igen, är bara trött trött trött:(
En sak som jag har funderat på iaf är det där emd mörkrädsla. När när jag var yngre var jag mörkrädd. Ännu när jag hade hästarna tyckte jag att det var obehagligt att vara ute själv i mörkret. Det var ok så länge jag satt på hästryggen, litade på att Ninjo var räaddare än mej å skulle sticka så fort nåt farligt visade sej.... Nu däremot har mörkrädslan helt försvunnit. Var ut å joggade igår kväll. Visserligen med pannlampa för en gångs skull men det var bara för att jag skulel ha ramlat av vägen annars. Å det enda som händer är att jag får en adrenalinkick. Älskar att vara ute i mörkret å stormen själv:) Jag har aldrig sagt att jag är normal:P
Å det är vad jag hatar mest med att bo i stan. Att det inte går att gå ut när det är mörkt. Att det faktiskt finns verkliga faror. Tala om att man blir instängd!! Har saknat mina joggingturer sent på kvällarna å tänker njuta av dessa så länge jag är hemma:)
Gitarrrr
15 år sedan
1 kommentar:
Jag vet precis vad du menar att vara ensam med stormen! Jag älskar typ på sommaren att sitta ute på en veranda med en filt när d stormar. tycker d e väldigt lugnande... Jag skulle däremot inte ge mig ut o jogga! =P Håller mig under tak...;)
Skicka en kommentar