Stress å hemlängtan

Jag har fortfarande hemlängtan även om det börjar gå över lite och jag börjar anpassa mej till livet här igen. Det sjuka är att jag saknar helt udda saker.... Visst saknar jag vänner och familj, men det finns ju nåt som heter telefon, msn å mail.. Däremot saknar jag t.ex. naturen, tystnaden, Jag saknar min bil, kattungen, Arken (fan jag e patetisk)...

Och jag saknar att allt är så enkelt: Jag vill flytta pengar = jag ringer banken å säger "hej jag är AEs dotter kan du flytta pengar åt mej?" "Javisst, inga problem.. SM är är din moster va?" Yeps, så är det-> Pangarna flyttade:) Inga köer, inget ID inget alls. Jag vill få nytt pass-> jag kommer in fredag eftermiddag en kvart efter de stängt, de tar emot min anmälan ändå och lovar att mamma ska få hämta ut passet:) Behöver jag nämna att det inte var nån kö där heller:)?
Här ska man stå i kö efter kö, alltid visa legg, alltid behöva kämpa för att träffa den man behöver träffa, hålla mottagningstider etc. etc. Folk är så viktiga å så upptagna, å det är ju bara löjligt...

Kan ju tillägga att jag bott borta från Åland snart 6 år.. Så borde ju ha vant mej..... Omg. kan inte fatta att det är 6 år sen jag flyttade första gången. Hur många ställen har jag bott på sen dess?? Minst 8 om jag räknar rätt nu...

Iaf, dagen ser ut som så: "body" pass 11-12, lunch med M och E, föreläsningar 14-18, å sen skriva på mooten.. Å min hjärna ska under den tiden planera sommaren:) Mitt största problem i min hjärna just nu är hur jag ska lyckas övertala en viss person att båtar är coolare än motorcyklar:P Det blir en rolig sysselsättning för idag....