kokosbollssmet...

Sitter å käkar kokosbollssmet. Började må illa av min egen matlagning (som vanligt) så slängde bort eländet å nu käkar jag mej mätt på denna underbara, onyttiga gegga:)
Jag kom hem medan det var ljust idag, helt underbar känsla:) Nu är det iofs mörkt igen, men men....
Kvällen ska ägnas åt competition law är det tänkt. Jag är nästan lite inspirerad, kanske det lönade sej att knappt stiga upp ur sängen i helgen.

Jag läste just en blogg om det där att leka katt och råtta. Läste dessutom P:s blogg om att skriva ett mess... Å min kommentar är "att folk orkar". Jag slutade spela för ett tag sen å det har gjort livet mycket lättare. Om jag inte är intresserad, då säger jag det rakt ut, elakt enligt vissa, mycket bättre att få höra det med en gång enligt mej. Om en kille inte hör av sej så gör jag mitt bästa att glömma å gå vidare. Om en kille inte hör av sej varje dag, tillämpar nån fånig 3-dagars regel eller annars har konstiga ideer då tar jag det som att han inte är intresserad. Inse det!!! En kille som är intresserad hör av sej! Å är han så blyg att han inte vågar ta första steget så tappar jag intresset. Kommer det ett svävande svar som jag inte vet hur det ska tolkas så ringer jag upp å frågar, för 99 % av fallen så är ju svävande svar samma som "inte intresserad" å då är det ju bättre att veta det.

Okej, detta var dejtingreglerna enligt mej!

Fast jag har just upptäckt risken med dessa regler å fördelen med "spelandet"... Spelar man så finns en det en spänning. Som jag har det just nu så tar jag den andra personen för givet. Det känns som att vi redan har varit ihop 5 år... Å det är ju inte riktigt meningen. Framförallt eftersom jag inte har en aning om hur man beter i ett förhållande som har varat i 5 år.....

Nej, nu ska jag ta och sluta skriva här å börja skriva competition law istället,,,, känns som att denna text var på väg att spåra ur lite:P Poängen var att alla borde sluta spela:)